ingo

Äntligen onsdag. Trött som få men jag känner taggen för imorgon då jag jobbar min sista dag denna vecka :) Ni ska veta att det är rätt tufft, men roligt, att gå från arbetslös/ledig i flera månader till att jobba i sinne. Men det är det värt :)
Idag var dock min energinivå bland dom lägsta på väldigt väldigt länge, så jag har en väldig tur att jag har världens sötaste sambo som står ut med mig. Klockrent att få jobba med henne idag också, att vi sedan struntade i träningen och stannade hemma för att somna i soffan och bara känna lugnet var verkligen någonting båda två behövde. Suttit framför  tv:n  är något jag inte gjort på länge eftersom den oftast är upptagen av våra två andra sambos , detta tv-spelande grabbar..skärpning haha :)

--

Idag på t-banan stod jag och tänkte på det här med komplimanger. Tänk vad lite en "vanlig" komplimang kan göra för just dig? din dag?ditt välbefinnande? Oavsett vem som ger den är dom viktiga. Viktigast av allt är att kunna ta åt sig av dom. Som en god vän till mig sa "Det viktigaste är att säga TACK ta åt sig UTAN att känna sig tvingad att säga detsamma, du oxå bara för att vara artig" då flyttar man genast fokus till den andra personen utan att egentligen ta åt sig av vad hon/han sa.
Jag har börjat lära mig, blivit lite bättre iaf. Den bästa komplimangen på väldigt länge fick jag bara för några dagar sen och den har verkligen gjort min vecka, speciellt nu när allt har varit lite motigt. Mer komplimanger åt folket. Ge fina komplimanger till era nära och kära, varför inte era kollegor eller personen brevid er på t-banan :)

Detta med kritik är också viktigt. Jag tror på att man ska kunna ge kritik likaväl som man ska kunna ta det. Men det handlar om att veta hur, var och när man ska ska göra det.
Att hela tiden påpeka allt negativt löser igenting. Kritik ska användas som ett redskap för att få saker och ting bättre. Får man aldrig höra att man är dålig på att göra tex korvstroganoff(kasst exempel men) så kan man aldrig bli bättre på just det. Nå klan vill då jag gör god korvstroganoff? O hur kan man veta om nån aldrig säger det?
Får man höra att man är dålig på det mesta, att allt det man gör blir fel så blir man aldrig hellre "bättre" för man har ingen aning vad "det mesta" eller "allt" innebär och kan aldrig hellre utvecklas.  Man hjälper inte på det viset.
Man ger bara personen ifråga ett kasst självförtroende och  en urkass självkänsla.
Ge kritik som hjälper inte stjälper.

Dags för sömn. Och vad jag ska sova. Fyra nätter sen jag sov i min alldeles egna säng :) skönt!